Abborrefiske är som en drog.
Att fiska abborre är beroendeframkallande det kan nog de flesta som hamnat i abborreträsket vittna om. Själv har jag hamnat där sedan några år tillbaka. Känslan när man sätter mothugget och det blir stumt och sen de karakteristiska knyckarna och man med all säkerhet vet att det är en bättre abborre som sugit i sig betet. Fajten, spänningen och ovissheten innan man ser fisken och när den väl visar sig vid båtkanten första gången är en kick som kan liknas vid att ta en drog.
Kort fisketid
I veckan som gått så fick jag ett par timmar över i måndags efter avslutad arbetsdag. Familjen var bortresta så jag ringde min gode vän och tillika Proguide, Mogge Lewin om han var sugen på att dra i väg på ett par timmar kvällsfiske. Han var inte svår att övertala efter att ha hört om mitt Premiärfiske efter abborre förra helgen. Klockan var runt 17:30 innan vi var ute på sjön och solen gick ner strax runt halv åtta så vi hade inte så lång tid på oss innan det blev mörkt. Vi nötte av plats efter plats, testade olika vinklar mot grundkanterna och tappade några bättre fiskar. Men i övrigt va det dött, inte ens en liten gäddsnipa behagade sig bita våra jiggar. Klockan hann bli halv åtta och vi bestämde oss för att köra på ett ställe till innan mörkret föll.
Linan slackade.
Mogge hade direkt en känning på ett av de första kasten men den släppte. Så jag la ett kast i samma riktning, vevade ett varv lät jiggen sjunka väntade ett par sekunder, vevade två varv. Då såg jag att linan slackade lite grann när jiggen låg på botten. Smack, mothugg direkt så kändes det att det att det var en bättre abborre. Mogge satte håvningen säkert och lät abborren ligga kvar i håvgarnet utanför relingen. Har man fått en abborre så är sannolikheten stor att det finns fler fiskar i området. La ett par kast till på samma ställe och samma sak hände igen ett litet slack i linan när jiggen låg på botten, smack mothugg. Den här fisken kändes lite bättre och när den sen gled in i håven tillsammans med den andra som jag fick några kast innan så ser man att den är lite fetare.
Största 48,5 cm – 1.71 kg
När vi sen mätte och vägde dem så var den första 48 cm lång och vägde 1,57 kg och den andra 48,5 cm lång och vikten 1,71 kg (yes, min näst största abborre någonsin.) Båda tog på en Storm 360GT Mangroove minnow det är en jigg som fungerat riktigt bra under vårfisket.
Imorgon är det söndag och nya abborreäventyr och test av nya coola beten 🙂
Skitfiske alla <´)))))))><