Efter att ha tränat i zon 1 i två dagar beger vi oss denna gången mot zon 2 som kräver en rätt lång båttur nedströms. På kvällarna har vi varit och grillat med folk och pratat med andra team och bekanta och stämman har låtit lika hos alla. Zon 2 är mycket svår nu och framförallt är det abborren som gäckat dom flesta även om gösen inte heller verkar vara en enkel match där. Några verkar ha löst gåtan för gösen och hittar bra områden som dom hemlighåller men dom erkänner att dom kunnat fånga 10-15st gösar relativt enkelt. Lortigt vatten med dålig sikt har gjort fisket svårt och även fast du hittar fisken är dom inte enkla att fånga i ärtsoppan.
Detta oroar oss självfallet men vi försöker nollställa våra tankar när vi tidigt på morgonen påbörjar våran resa till zon 2 och vi har våran taktik klar och vet vilka områden vi ska besöka och i vilken ordning. Det är viktigt att inte lyssna för mycket på andra och få hjärnspöken utan åka och besöka dom områdena man själv tror på och sedan dra sina egna slutsatser om vad som verkar fungera eller inte. Vi börjar första träningsdagen i zon 2 genom att åka i stort sett allra längst bort då det är så lång transport dit och så fiskar vi av områden taktiskt uppströms för att se hur långt vi hinner och så får vi fortsätta därifrån nästa dag.
Tack vare dom stora ytorna i vattnet vi fiskar så går det åt en hel del bränsle och på väg neråt passar vi på att tanka i en av flertalet hamnar där man kan svänga in och enkelt få påfyllning vid dom bemannade stationerna, supersmidigt!
Zon 2 består egentligen av två delar, den tungt trafikerade Hollands Diep med stora kommersiella fartyg som är en bred och rak transportsträcka med grunda vegetationsrika stora flak, stenpirar, hamnar etc landnära och en djup farled med några heta grynnor. Den andra delen av zon 2 delas med zon 1 och är nedre halvan av ön Tiengemeten och området nedanför mot Hollands Diep. Här hittar man gott om stora grundområden med riklig vegetation som sträcker sig långt ut från land. Även strandnära djuphöljor med stenpirar etc finns så sammanfattat kan du fiska av väldigt många olika typer av biotoper i zon 2. Befinner man sig på grynnorna och kanterna närmast farleden lär man vara lite uppmärksam på båttrafiken och blåser det upp där blir det duktigt turbulent.
Första stoppen vi gör för dagen är ställen där vi hoppas hitta och fånga gösen då det är den fisk vi innan träningen trodde skulle bli svårast för oss i zon 2. Våra tilltänkta områden för abborren och gäddan kändes mycket säkra så mycket fokus skulle läggas på gösen. Verkligheten visade sig vara precis tvärtom…
Väl framme vid dagens första stopp är djupbranter varvat med grundtoppar närmast farleden. Området är väldigt kuperat med fina hålor och ligger strax utanför dom kilometerlånga grunda flaken med växtlighet där det är populärt att jaga både gäddan och abborren. Vi hittar fläckar med hård botten och allt känns bra förutom att vattnet är så otroligt skitigt och lortigt men det hjälps inte för allting ser ut så i zon 2. Bara att bita ihop! Vi fiskar både lugnt och metodiskt med olika tekniker och beten varvat med att vi driftar lite snabbare och fiskar fort och hårt med tunga jiggskallar men det fungerar i stort sett inte alls för oss. Nån väldigt liten gös synar båten, bland annat en olycklig liten gynnare som Mathias krokar i baken av alla ställen, aj! Vi misströstar inte även fast vi tyckte att vi borde kunnat lyckas lite bättre i detta område utan tar utmaningen i att knäcka koden och har hört från flera andra att just detta fiske varit svårt även för dom. Vi besöker ytterligare ett par liknande områden med samma klena resultat och då börjar funderingarna och frustrationen komma men vi sätter oss ner och funderar på en helt alternativ plan och pratar om att vi ska lyckas hitta nåt i detta svåra fiske som ska ge oss fördelen jämte dom andra lagen.
Efter att ha studerat kartan och diskuterat har vi valt ut ett område som vi redan pratat om långt innan tävlingen men hoppats på att inte behöva besöka pga att den ligger så långt bort men nu blir vi tvungna att testa. Spänningen är olidlig när vi närmar oss området och diskussionerna går heta oss emellan. Vad ska vi göra om detta inte lyckas? Är det bara att ställa sig på dom tidigare områdena och pannbena och lämna över vårat öde till tur? Det är någonting varken jag eller Mathias absolut vill göra utan vi vill ha kontrollen själva över situationen. Uppankrade vid denna passage där vattnet trycks ihop och sätter fart på floden börjar vi fiska av oss närmare och närmare den turbulenta strömmen. Först händer ingenting men när våra jiggar börjar landa i det hetaste området kommer första smällen! Ett stenhårt hugg för Mathias på sin Storm Joker Shad och stunden senare har vi bärgat en liten men ack så viktig gös! Jag fiskar med en annan typ av jigg (Superu) som fungerat mycket bra tidigare men känner ingenting. Mathias hinner inte göra många kast innan scenariot upprepar sig och medan han drillar byter jag till en likadan jigg och genast klonkar det i även för mig! Riktigt stenhårda hugg på droppen efter att man lyft jiggen från botten talar om att dessa fiskar är superaggressiva och simmar förmodligen upp här för att äta. Perfekt tävlingsplats så länge man kommer in vid rätt tidpunkt.
Vi hade äntligen hittat ett riktigt bra område och förutom att vi hade enkelt att få fisk där så fanns det även riktigt bra tävlingsfiskar bland dom mindre. Vi lämnar genast området och känner en stor lättnad att ha förmodligen precis hittat våran A-spot för tävlingen. Vi fortsätter fiska gös ett tag till och besöker liknande områden men det är tufft, riktigt tufft, även fast vi får några mindre gösar här och där så känns inte gös-situationen helt trygg och vi har bara 3-4 områden där det känns vettigt att lyckas men det positiva är att vi har ett riktigt ess i rockärmen!
Efter lite lunch i båten är det så dags att åka och besöka abborrställena och bekräfta att dom fungerar så bra som vi förväntar oss och vid första området som är ett vegetationsrikt område blandat med stora stenpartier och ett vattenombyte från ett närliggande utlopp fiskar vi med jerkbaits, spinnerbaits och swimbaits över 2-3m djupt vatten ovan vegetationen. Vi märker att växterna är av rätt sort vilket bådar gott men vattnet är fruktansvärt skitigt även här då vinden trycker på mot land här..
Vi förväntar oss faktiskt att ganska snabbt komma i kontakt med abborren och nån eventuell bonusgädda och entusiastiskt driftar vi av den långa heta kanten. Dock uteblir huggen länge och väl men vi känner oss ändock lugna då abborren kan patrullera utanför dessa stenpartier och förr eller senare borde vi möta dom. När halva sträckan är fiskad möter vi några bekanta från ett av Shimano Teamen (Jan Boomsma) och precis framför näsan på oss tar dom en metergädda för att direkt i kastet efter ta en stor asp. Det va en riktig rolig show dom bjöd på men desto tråkigare var det att inse att dom fiskat av resterande delen av vårat område i jakt på abborren utan att varit i kontakt med en endaste… Vi hälsar och byter plats med varandra och fiskar klart området ändå och dom fortsätter i riktning från vart vi kom ifrån. Vi börjar ge upp hoppet när vi allra längst bort där vi ska avbryta stannar till och gör några extra kast när det sjunger i som bara den i mitt Zodias-spö när en arg men fin abborre sätter i sig en vit Shadow Rap med neongul buk! För övrigt ett av dom betena som kommer visa sig fiska allra bäst för oss under våran vistelse vid WPC.
Vi stannar kvar en stund till i området för att kolla om det fanns fler huggvilliga abborrar här för vi ville få bekräftat om detta ställe vart värt att besöka under tävling men då vi inte fick fler här och dessutom nu visste att minst en till båt eventuellt kommer fiska här så la vi området i ”Plan B-lådan” om vi inte kunde hitta någonting bättre.
Vi gör flera förflyttningar och fiskar av många heta platser men slutar alltid på samma ruta. Lortigt, lortigt, lortigt… Allting är så lortigt och vi lyckas inte få flera abborrar intresserade och även fast vi vid nåt tillfälle såg abborren jaga i ytan lyckades vi inte få dom att bita. Det här kommer bli tufft…
Kvällen närmar sig och vi bestämmer oss för att röra oss hemåt för att återvända till zon 2 även nästa dag. På väg hem är kvällen så fin så vi kan inte låta bli att stanna och fiska av ett område i zon 1 nära hemmet för att kolla av en abborrplats vi inte hade hunnit besöka tidigare. Om det gick tungt i zon 2 så gick det desto enklare i zon 1 där vi fiskade av ett liknande område med sten där växtligheten och även vattenombytet fanns. Kanske redan efter 15min kommer det en riktigt fin abborre efter den vita Shadow Rapen men missar hugget och just när jag frågar Mathias om han såg det så dyker den upp igen som en raket och efter mothugget rasar linan ut från min Shimano Curado 71 och innan vi lyckas håva den har den gjort flertalet utras med skrikande rulle och ett kort tag upplevde vi båda den som riktigt stor. Väl i håven ser vi att det inte är en gigant men väl en respektabel fisk! Vi känner oss nöjda och väljer att bryta där och konstaterar att i stort sett det enda som skiljde detta ställe från liknande i zon 2 var att vattnet här uppe var mycket klarare. Och därmed också enklare att få borrarna att ta…
Nästa dag beger vi oss nedåt igen och idag har vi med oss den polska fiskelegendaren Robert Taszarek som tävlade för Team WPC Polen och som dessutom delade boende med oss och ytterligare två polacker. En mycket sympatiskt och trevlig man med ett enormt kunnande. Pratar vi spinnfiske efter gös och framförallt i vatten med hårt fisketryck är detta mannen man vill ha med sig! Under denna korta vistelse i Holland lärde man sig så oerhört mycket från Robert och hans Team och fick se lösningar och ideer som va helt nya för en annan. Helt klart ett mycket kompetent Team som jag hyser största respekt för! Robert var med oss bara ett par timmar då vi skulle försöka hjälpa dom med gäddfisket och hur vi tänker kring det under WPC och förhoppningsvis skulle vi även kunna få en bonusborre som vi så desperat behöver. Fisket va som förväntat riktigt svårt men faktiskt såg vi en riktigt stor abborre följa efter mitt gäddbete över grunt vatten med öar av vegetation. Robert och hans team hade dessutom lyckats ta en 50cm+ abborre dagarna innan i detta område när dom fiskade gädda. Och gädda fick Robert också se då en riktigt fin 110+ vände bakom Mathias bete vid båten men tyvärr tog den aldrig betet. Robert var nöjd och tackade och vi skjutsade hem honom igen alltmedan han gav tummen upp och skrattade över Nitron som sköt på i 60 knop 😀
Schemat är fullt och Robert hinner knappt kliva ur båten innan vi vänder och styr nedåt igen. Nu ska det jagas abborrar i zon 2 och vi har bokat träff med vännerna Sascha och Madeline som åkt från Tyskland för att göra oss sällskap i båten nån timme. Efter att ha plockat upp vårat besök får vi korsa farleden under mycket kraftig vind och rejäla vågor och med tre säten i båten får jag äran att sitta på främre kastdäck vilket bjöd på en rejäl rumpmassage och kotkomprimering när vi hoppa bland vågorna. Väl framme vid vårat första stopp är känslan konstig och vi inser snabbt att jag krympt från 184cm till 175cm tack vare komprimeringen men jag har inte tid med det utan vill fiska och plockar istället fram ett kortare spö.
Skämt åsido ska vi testa ett hamnutlopp där abborren antas patrullera utefter en kant och ha möjligheten att ställa sig inaktiv på platt botten utanför med något större djup om 7-9m. På Si på Onix-loden kan vi konstatera att det rör sig mindre grupper om 2-3 individer i området och vi hoppas på stor fisk. Huggen uteblir som vi börjar vana oss vid och vi rör oss lite till sidan av hamnen där en brant kant upp till grunt vatten med riklig vegetation bredder ut sig framför oss. Nu tar det inte många minuter innan vi faktiskt ser jagande abborre och direkt min vita Shadow Rap med gul buk slår ner på platsen sitter en arg borre fast i den. Äntligen!
Alla fyra blir taggade i båten och då vi såg att det var fler fiskar i stimmet vet vi att vi nu kan lägga ytterligare en abborrspot till våran game plan för tävlingen. Vi avbryter genast och har ett gäddhak alldeles i närheten så vi tänker att vi gör ett försök att fånga en gädda för att få mera känsla för hur gäddorna fungerar här då vi ändå lagt ner så lite tid på dom. Vi hinner inte ens ankra klart och redan i dom första kasten sätter en mindre gädda på 60-70cm tänderna i mitt bete och lyckan är total. Det känns verkligen som om gäddan är våran grej och vi får självförtroende inför tävlingen att dom borde inte bli ett problem för oss även fast många andra team klagat just på att gäddan varit så svår att fånga. Av bara farten tar Madeline en riktigt fin gös på en liten curlytail jigg inne på den supergrunda vattnet.
Vi släpper gäddorna igen och fortsätter leta abborrställen då vi haft så oerhört svårt med dom i zon 2. Vi fiskar av flera heta platser av olika karaktär men kammar noll. Efter mycket slit får till slut Mathias upp ytterligare en abborre i ett område som liknar våran första borre i zon 2. En viktig pusselbit i jakten på heta ställen så vi får lättare att förstå vart man ska leta efter dom under tävlingen även om vi bara lyckats landa dom på tre olika ställen hittils.
Vi lyckas inte fånga abborre på djupt vatten i zon 2 även fast vi på några ställen hittade dom med våra ekolod. Nyckeln låg i grunda vegetationsrika jaktområden med vattenombyte av kraftig vind kring uddar eller flöde från utlopp med närhet till djupt vatten. Abborrarna går in och ut när dom jagar och det hela kommer att handla om timingen att fiska på dom dom korta stunder dom går in och jagar för att sedan tjura på djupare vatten igen. Och det är inte enkelt när jakten vissa stunder pågår i så korta perioder som 15min…
När vi lämnat av våra vänner igen beslutar vi oss för att fiska av den sista sträckan vi inte besökt än och där har vi sett ut ställen för både borre, gös och gädda. Vi känner pressen av att det varit så svårt överallt i zon 2 och hoppas innerligt att vi ska lyckas hitta något magiskt. På vägen får vi syn på våra finska kollegor från Rapala Finland Antti Anttila och Markku Tiusanen vilka också kommer att vinna årets upplaga av WPC 2016. Vi får en mycket bra kontakt med varandra och umgås även tillsammans på kvällarna, härliga goa gubbar med ett stort kunnande inom predatorfisket!
Tiden börjar rinna iväg och första stoppet blir ett stort grundflak med rätt typ av växtlighet med en djup älvfåra på bägge sidor. Ett ypperligt ställe för alla former av predatorer att jaga på. Men vinden piskar upp det exponerade området så hårt att det är både svårfiskat och det blir så lortigt. En liten gös visar sig bakom en Superu shad utan att ta innan vi väljer att åka över till läsidan och fiska av några riktiga djuphålor med hård botten efter gös. Under tävling är det förbjudet att fiska med bensinmotorn tillslagen och på dessa begränsade områden vill vi bottenvertikala gösen så vi försöker först med elmotorn utan lycka och sedan placerar vi båten så vi driftar över med vinden. Då genast får vi flera påslag och till slut får vi även upp fisk i båten. Inga jättegösar men ack så viktiga för den svåra zon 2. Till bottenvertikalen efter gös fungerade en illgrön Joker Shad allra bäst för oss med försiktiga lyft och längre pauser.
Nu har vi inte så mycket tid kvar att träna i zon 2 så vi väljer att försöka fånga en större gädda i det hetaste gäddområdet som vi sparat till sist. Vi lägger en drift mot öarna av vegetation på grunt vatten som man kan se från långt håll. Det är glest mellan öarna och mycket ”dödområde” emellan. Utanför blir det riktigt djupt och här känner vi att vi borde kunna komma i kontakt med bättre fisk. Det börjar segt och vi inser att vi började driften för tidigt men så fort vi närmade oss gräset så kom hon..
Vi har fått berättat för oss att vara beredda på att gäddorna här kan vara så oerhört snabba så vi kommer bli chockade som är vana vid våra svenska gäddor. Dom tidigare gäddor vi fångat har tagit på längre lina i mörkare vatten men när mitt bete nu närmar sig båten i det klara vattnet som inte är mer än kanske 0,8m djupt så hinner jag tänka att det inte blev nåt det kastet då jag kunde inte se nån följare eller nånting så långt ögat kunde nå… Med bara ett par meter kvar kommer hon skjutande som ur en kanon och helt plötsligt bara sitter där! Jag kan än idag inte fatta vart hon kom ifrån men den metern jag han uppfatta henne innan hon satt fast var en overklig känsla hur tokigt snabbt det gick och vilken frenesi hon attackerade med! Jag kan fullt hålla med om berättelserna om dessa snabba gäddor…
Den här gäddan rankar jag som den vackraste jag någonsin fångat. Färgerna och teckningen är helt magisk och jag har aldrig fångat en liknande. Hon är ingen jätte men jag skakar av att hålla henne och känner sån lycka och glädje att ha fått uppleva en så vacker fisk! Bilderna är inte rättvisa mot henne då hon hade en väldigt speciell ljusgrön lyster med nån annorlunda form av gult i banden och fläckarna. Fenorna var även dom konstigt gulgröna och bara så otroligt vackra. Och att se henne i vattnet förstärkte alla dessa färger och intryck. Vissa gäddor här ser ut på detta vis men dom andra vi hade sett och fångat hade inte alls denna färgsättning och mönster.
För att summera träningen i zon 2 är det enklaste att säga att det är ett mycket svårt fiske. Gäddorna gick enkelt för oss men gösen och abborren blev vi inte helt klok på. Fisket ska normalt vara bra i denna zon med gott om fisk och det kan vi tro på då vi hittar mycket fisk men att fånga dom i dessa förhållanden som rådde med så smutsigt vatten är inte enkelt. Men som tur är är det lika för dom andra teamen också. För övrigt fick vi självklart mer fisk än vad som visas här i artikeln men detta ger en ganska bra tidslinje kring vårat fiske och hur det kunde se ut.
Abborrarna tog vi ”enklast” och mestadels med snabbt jerkfiskade Shadow Raps och en och annan på olika shadjiggar som So-Run Superu Shad och Joker Shad från Storm. Spinnerbaits fungerade inte alls i zon 2 på borren som dom kunde göra i zon 1 under våran träning. Vi vet nu i vilken miljö vi har chansen och vi vet också att allt handlar om timing och vara där just när dom jagar vilket inte är en helt enkel uppgift men några detaljer la vi märke till som kan underlätta oss att förstå när vi ska köra på gösen och när vi ska köra på abborren. Olika medelstora till stora vobblers från Rapala som Original Jointed, olika Scatter Raps, Shad Raps osv kunde också fungera mycket bra. So-Run Spike Tails jerkade i den grunda vegetationen kunde vara bra lika väl som Vibrax-spinnare. Mer om beten senare.
Gösen var nyckfull. Inte särskilt svår att lokalisera men att få dom att hugga kunde vara riktigt trixigt. Vi lyckades bäst med spinnfiske/jiggfiske rent generellt under hela våran vistelse vid WPC men i vissa områden och stunder var bottenvertikal helt klart bäst. Man stötte även på dom på grunt vatten bland abborrar och gäddor emellanåt som bonusar på alla möjliga beten. Vi hade bara en riktigt bra spot till tävlingen som kändes att den skulle leverera och ytterligare ett ställe som fungerade bra men var ej lika enkel. Resten av ställena var rena rama pannbensfisket och kändes mest som att det handlade att träffa den rätta gösen för att få dom att hugga eller invänta och tråka ut dom. Shadjiggar runt 8-13cm gav oss mest fisk med Joker Shad som det säkraste kortet.
Gäddan var inget problem alls för oss vilket kändes riktigt kul då det va en fisk väldigt många team klagade på. Både i zon 1 och zon 2 så var det faktiskt så att när vi testade fiska gädda så tog det oftast bara ca en kvart innan vi lyckades fånga en. Tror längsta tiden var 45min innan vi hade en godkänd i båten. Stora gummibeten som RIP Curly 8″ och 6″, RIP Shad, Jerkbaits som X-Rap Subwalk, vobblers som Super Shad Rap etc fungerade alla för oss. Många gånger kommer dom riktigt stora gäddorna här även som bonus på riktigt små beten vid fiske efter abborre eller gös men vi fick nästan inga som bonus utan i stort sett allt under riktat fiske.
Då tittar vi på sista förberedelserna, lottning av zoner, paraden m.m. nästa gång innan det är dags för tävlingsdag nummer ett!