Helgens arrangemang blev en tävling med min klubb som arrangör, dock var jag tvungen att avsluta innan tävlingstiden var slut då familjära åtaganden väntade.
Att söka efter abborre på nylagda sjöar kan vara ett mysterium, det brukar som regel behövas några veckor innan fisket normaliserar sig. Allt detta beror på att vattnet högsta densitet nås vid +4 grader och lägger sig då närmast botten. Innan detta inträffar så kan man i många fall hitta fisken pelagiskt vilket kan göra fisket svårt.
Bra exempel på detta var tävlingen under lördagen då segraren Jesper Dyberg från Nora hade sitt bästa fiske 1-1,5 m ovanför botten och jag fångade största delen av min fångst precis under iskanten!
Vill man söka efter de större abborrarna brukar det löna sig att söka på djupare delarna på sjöarna och även då prova på olika nivåer. Gå gärna upp i storlek på utrustningen, vertikalpirkar på 55-70 mm samt betad färgad trekrok storlek 8-12 kan vara bra, en balanspirk typ Rapala Jigging Rap är oxå ett utmärkt bete.
Vill man ismeta gå ner på flourocarbon tafs kring 0,25-0,30 med trekrok strl 4-8 betad med liten mört eller det ultimata betet Elritsa !
För er som inte vet så är det Dalarnas landskapsfisk och är i varje fall relativt vanlig i mitt närområde, detta är liten karpfisk som visat sig mycket effektiv som agn då den utsöndrar sk. varningsämnen som triggar igång större rovfisk.
Glöm inte heller att välja en större diameter på isborren, personligen föredrar jag 130 eller 160 mm vid ismete.
Nu får vi bara hoppas att permafrosten drabbar oss snart.
Hörs !